Bostadskooperativet i Brasilien kämpar för rätten till ett värdigt boende

Medlemmarna i bostadskooperativet Mar Azul i Brasilien är överens: Det svåra är inte att bygga bostäder – utan att bygga ett fungerande samhälle. Efter att ha förmått borgmästaren att skänka mark till kooperativet bygger nu 236 familjer sina hus samtidigt som de går på kurs för att lära sig hur man driver ett självförvaltande bostadsområde.

I Brasiliens nordöstra delstater saknar en tredjedel av befolkningen ett värdigt boende. Samtidigt står 4,6 miljoner bostäder tomma i landet – bostäder som en medelinkomsttagare inte har råd att bo i.

 - Och ändå finns det inga pengar i statsbudgeten avsedda för bostäder! skriker Evaniza från framsätet för att höras där vi skumpar fram på den gropiga grusvägen. Vårt mål för nästa år är att lyckas övertala regeringen att avsätta två procent av statsbudgeten till bostäder.

 Evaniza Rodrigues koordinerar Kooperation Utan Gränsers projekt med den nationella bostadsrörelsen UNMP (União nacional por Moradia Popular). UNMP enar föreningar och kooperativ över hela landet som arbetar för allas rättighet till ett värdigt boende. Utsikterna att lyckas med lobbykampanjen mot regeringen ser hon som goda: UNMP har kommit att bli en kraftfull röst på Brasiliens bostadspolitiska scen.

Med stöd från Kooperation Utan Gränser genomförde rörelsen en annan kampanj 2007, som resulterade i ”El Crédito Solidario” (den solidariska krediten), en möjlighet för fattiga att få bidrag eller lån för sitt boende.

Bilen kör in till kanten av vägen. Till vänster om oss breder Atlanten ut sig så långt ögat kan nå. Till höger reser sig ett stort betongskelett ur marken. Här är 236 familjer i full gång med att bygga sina hus på första parkett med fantastisk havsutsikt.

Vi slår oss ned i skuggan i de sedvanliga plaststolarna och pratar med en större del av kooperativet Mar Azuls (blått hav) styrelse. Vi får höra den nästan osannolika historien om hur 200 bostadslösa familjer lyckas få stadens borgmästare att skänka en gigantisk strandtomt till dem, och om hur de sedan kämpat för att hitta finansiering till sina bostäder. Och bygget – det står de själva för.

Från vänster: Matilde Olivera samt  Carla och Maria Reis.

 - Varje medlem skänker 16 arbetstimmar i veckan till kooperativet, berättar Matilde Oliviera dos Santos. Vi har ingen chef, vi gör allt tillsammans och vi drivs av vårt gemensamma mål.

Kooperativet hoppas på att avsluta bygget till årsskiftet. Men med det tar inte projektet slut.

- Det här är mitt livs projekt, säger Matilde. När vi byggt våra hus ska vi börja odla där borta, fortsätter hon och pekar. Och sen ska vi öppna ett kooperativt bageri.

- Det svåra är inte att bygga bostäder – utan att bygga ett fungerande samhälle, inflikar Evaniza, och de flesta nickar instämmande.

Genom Kooperation Utan Gränser har kooperativet fått delta i följande utbildningar:- Ledarskapsutbildning för styrelsen - Hur man startar, driver och administrerar ett självförvaltande bostadskooperativ - Huskonstruktion - Produktion av byggmaterial (som cement och betong) - Studiebesök hos andra bostadskooperativ för att lära av dem - Hur man förvaltar och driver ett bostadsområde - Hur man startar och driver ett litet jordbruksföretag - Hur man hittar marknad för sina produkter - Hur man arbetar opinionsbildande mot myndigheter och politikerDessutom har ett tekniskt kunnigt team från UNMP som också utbildats av Kooperation Utan Gränser, följt kooperativet från start med uppgiften att ge stöd och teknisk rådgivning.

 

 Se mina bilder från Brasilien här:

Världen förändras – och biståndet med den

 I en globaliserad värld där spelreglerna förändras och allt fler faktorer påverkar den enskilde bonden – måste också kampen mot fattigdom föras på fler plan. I Latinamerika samarbetar Kooperation Utan Gränser med allt fler organisationer som arbetar mot fattigdom på lokal, nationell och internationell nivå.

Den guatemalanska organisationen Comité por la Unidad Campesina´s ordförande, Carlos Barrientos, och Kooperation Utan Gränsers regionchef i Latinamerika, Viveka Carlestam, är överens.Bistånd syftar till att förändra världen. När man arbetar med fattigdomsbekämpning måste man ofrånkomligen arbeta mot de orsaker som skapar fattigdom. - Vi arbetar för att rycka upp orättvisorna med rötterna, berättar Carlos. Så länge ursprungsbefolkningen fortsätter att diskrimineras kommer de aldrig komma ur fattigdomen. - Om vi bara arbetar med att lindra symtomen på fattigdom kommer den ju att bestå i all evighet. Då har vi misslyckats med vårt uppdrag, säger Viveka. Biståndets lärdomar På 70-talet åkte svenskar ut i världen för att bygga brunnar och vägar. Sedan drogs lärdomen att för att bistånd ska bli långsiktigt hållbart måste projekten vara lokalt förankrade och ”ägas” av lokalbefolkningen. Nu dras nästa lärdom. - Vi kan inte längre lägga allt fokus på enskilda projekt, säger Viveka. De projekten är viktiga och ger långsiktig förbättring för projektens deltagare. - Men deras grannar fortsätter att leva i misär, inflikar Carlos. - Precis, fortsätter Viveka. Därför kompletterar vi nu vårt jordnära arbete med insatser som syftar till att förändra strukturer. Kooperation Utan Gränser riktar allt mer stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och för att påverka staten att stifta lagar till förmån för fattiga människor.

 

Bonden påverkas av..
Kunskap Martha och hennes bror Agusto odlade bara majs, bönor och lite kaffe. Genom Bondekommitén fick de lära sig ekologisk grönsaksodling. Martha har nu tomater, lök och koriander i sin trädgård. Familjen får i sig viktiga vitaminer och blir det över kan de sälja en del på den lokala marknaden.Resurser Martha hade inte råd med insatsmedel till jordbruket. Genom Bondekommitén fick hon tillgång till material och kunskap om hur man kan konstruera ett vattensnålt bevattningssystem, och hur man tillverkar ekologiskt gödsel.	Martha Ruiz
Lokal politik I Senaidas kommun hade få råd att åka buss. Genom Bondekommitén lärde sig hon och de andra att påverka politiskt. De kallade till ett möte med bussbolagets direktör och borgmästaren. Direktören lovade att sänka biljettpriset och borgmästaren lovade att dra en helt ny busslinje.	Senaida Cosaguas
Tillgång till mark Juan betalade hyran för sin jordplätt genom arbete på ”ägarens” kaffeplantage. Bondekommitén avslöjade att byns jord var kommunal. Idag har Juan papper på att han äger rätten till jorden. Bondekommiténs lobbyarbete har bidragit till att en lag om jordregistrering implementerats.  Organisation Att ha en lokal organisation eller ett kooperativ är centralt för att småbönder ska kunna överleva som producenter. Genom Bondekommitén lärde sig Juans förening att prisförhandla och administrera. Nu har föreningen fått tillgång till en exportmarknad för sina sockerärtor.	Juan Vasquez
Hot om tvångsförflyttning Till Fabianas by kom ett gruvföretag för att exploatera. Byn äger inte det som finns under marken, hävdade de. Bondekommitén försvarade byn med stöd ILO 169, en FN-konvention som Guatemala skrivit under, som bl.a skyddar ursprungsfolkens rätt till sina landområden.	Fabiana Ortiz

Regeringens politik
Med det nya frihandelsavtalet strömmar subventionerade varor tullfritt in i Guatemala. Konkurrensen är hård för landets småproducenter. Bondekommitén deltog i utformandet av ”Plattform för alternativ landsbygsutveckling”, som nu presenteras för den nya regeringen.

Den internationella marknaden
När Vietnam ökade sin kaffeproduktion fick Agusto uselt betalt för sitt kaffe. När USA började köra etanolbilar fördubblades majspriset för konsumenter som Martha. Genom det globala nätverket Via Campesina företräder Bondekommitén sina medlemmar på internationell nivå. 

Comité de Unidad Campesina (C.U.C.)

(Kommitén för Bönders Sammanhållning, här kallad Bondekommitén.)
.. är en nationell organisation som företräder jordlösa, ursprungsfolk, plantagearbetare, småbönder, m fl. De arbetar både i byar med specifika utvecklingsprojekt och med lobby och påverkan mot staten.

Kooperation Utan Gränsers stöd till C.U.C:

1. Resurser till utveckling av centralorganisationens lobby och påverkansarbete.
2. Lokala projekt: 40 byar får bevattningssystem och utbildning i ekologisk odling och kycklinguppfödning. De får också utbildning i påverkansarbete på lokal nivå. Deltagarna använder sin kunskap till att påverka kommunen eller lösa jordkonflikter.

I Guatemala..

..äger två procent av befolkningen 60 procent av jorden. Ingen i den lilla klick storgodsägare som härskar över landet tillhör ursprungsbefolkningarna, som utgör 80 procent av guatemalanerna.

Vernissage i sopstaden

(Ny här? Läs andra inlägg under kategori ”tjejgruppen i slummen” innan..)

Samtidigt som Guatemala, El Salvador och Honduras i princip regnade bort, så sken solen på den gamla bilverkstans plåttak i La Carpio, Costa Rica när tjejgruppen ställde till med vernissage för vänner och familjer.

Linsey förbereder fikat som det ska bjudas på.

Yoselin förbereder för barnen.

 Det ska va ballonger. Helst i oändliga mängder.

Välkomna

Och så skulle alla hålla tal:

Linsey & Margarita

Nicole

Yoselin & Jennifer

Esteban hjälpte till å hade loppis

Arlyn med stolt mamma

Det ska vara diplom när man har varit med i ett projekt